Internkommunikation Àr nÄgot som finns i alla företag och förefaller vara en viktig del av ett företags ekonomistyrning dÄ ledare med hjÀlp av internkommunikation mer effektivt kan samordna personal att strÀva mot företagets mÄl. DÄ det behövs mer forskning kring hur företag med hjÀlp av internkommunikation kan bli mer effektiva Àr syftet med studien att skapa en förstÄelse för hur företag kan anvÀnda sin internkommunikation som en del av sin ekonomistyrning. Studien har genomförts som en fallstudie med intervjuer pÄ ett tjÀnsteföretag som Àr en del av en större koncern och visar pÄ vad ledare kan behöva ta hÀnsyn till nÀr de ska utforma kommunikationsstrategier. Vidare har studien med utgÄngspunkt i Agentteorin och Attention-Based View of the firm tagit fram en förenklad modell för att försöka förklara sambandet mellan dessa teorier, det vill sÀga hur relationen mellan informationsasymmetri och personalens förmÄga att rikta uppmÀrksamhet mot information ter sig. Modellen visar att detta kan pÄverka företags internkommunikation och dÀrmed Àven effektiviteten i dess ekonomistyrning vilket Àr studiens bidrag till ekonomistyrningsomrÄdet.Nyckelord: Agentteori, Attention-Based View of the firm, ekonomistyrning, informationsasymmetri, informationskanaler, informationsöverflöde, internkommunikation.

Titel: Internkommunikation ur medarbetarperspektivFörfattare: Fredrik Dahlstedt och Anders ÅkerströmHandledare: Jenny WiikKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete.Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2014Antal ord: 13033Sidantal: 62Syfte: Syftet för uppsatsen Ă€r att undersöka hur medarbetarna pĂ„ Jordbruksverket uppleverorganisationens internkommunikation.Metod: Kvalitativ innehĂ„llsanalys av semistrukturerade intervjuer.Material: Intervjuer med tolv medarbetare frĂ„n olika divisioner av Jordbruksverket.Huvudresultat: Jordbruksverkets medarbetare Ă€r nöjda med hur internkommunikationen fungerar i dagslĂ€get. Men de kĂ€nner ett stort avstĂ„nd till medarbetare som inte tillhör deras egen enhet och till chefer över deras egen enhetschef, vilket Ă€r ett utslag av hur New PublicManagement fungerar. Teorin om medarbetarskap stĂ€mmer vĂ€l in pĂ„ hur medarbetarna uppleverinternkommunikationen pĂ„ Jordbruksverket. Medarbetarna tycker dĂ€remot inte attinternkommunikationens utseende stĂ€mmer överens med Jordbruksverkets vision..

I samarbete med Veidekke SkÄne har vi gjort en studie om företagets internkommunikation. Veidekke SkÄne har sitt huvudkontor i Lund och ingÄr i den norska byggkoncernen Veidekke ASA. Företaget har funnits i SkÄne i fem Är och vÀxer hela tiden. VÄr intention har varit att kartlÀgga intern- kommunikationen och ta reda pÄ hur den fungerar. Vi har ocksÄ velat belysa pÄ vilket sÀtt villkoren Àndras för internkommunikationen nÀr företaget expanderar.

C-uppsatsen baseras pÄ en fallstudie över ABB Communication Centers internkommunikation, den övergripande kommunikativa enheten pÄ ABB Sverige AB. Syftet Àr att beskriva informationsdesignens roll i sÄvÀl den dagliga verksamheten som den övergripande instÀllningen till det internkommunikativa arbetet. Samt jÀmföra teorier inom organisations- och kommunikationsvetenskap samt informationsdesign och resultaten frÄn den empiriska undersökningen..

Syftet med uppsatsen Àr att skapa en förstÄelse för hur chefer anvÀnder, prioriterar och uppfattar internkommunikationen, samt att utröna huruvida denna skiljer sig Ät mellan olika kontexter. Genom att studera fyra företag, tvÄ frÄn industribranschen och tvÄ frÄn servicebranschen har vi besvarat vÄr problemstÀllning ?Hur fungerar internkommunikation och skiljer sig denna Ät mellan olika kontexter?? Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd utifrÄn de aspekter vi funnit betydande för internkommunikationen vilka vi sedan utformat en modell som vi anser beskriver hur internkommunikationsprocessen fungerar.Vi kan konstatera att vÄr modell kan anvÀndas för att skapa en tydlig bild över hur internkommunikationen fungerar samt att den underlÀttar vid identifiering av problem som skapar instabilitet i modellen, det vill sÀga en sÀmre fungerande internkommunikation. UtifrÄn detta kan vi rekommendera företagen till utöka anvÀndandet av elektroniska kanaler, förtydliga mÄlen med internkommunikationen samt att göra specifika medarbetarundersökningar pÄ hur internkommunikationen uppfattas fungera i företaget..

Denna undersökning syftar till att med en kvalitativ receptionsanalys svara pÄ frÄgan hur de anstÀllda pÄ Banken X tolkar en intern reklamfilm pÄ ett dominant, förhandlande eller oppositionellt vis. Ytterligare en frÄgestÀllning om huruvida de anstÀlldas uppfattning av begreppet ambition, som Àr centralt i den interna kampanjen, korresponderar med det som Banken X vill att den ska förmedla. Undersökningens metodik Àr en receptionsstudie som innefattar dominant, förhandlande samt oppositionella tolkningar. Resultatet för dessa tolkningar bygger pÄ nio stycken kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med anstÀllda pÄ ett av bankens lokalkontor.VÄra teoretiska utgÄngspunkter Àr receptionsanalys, kritisk teori, socialkonstruktionism, interkommunikation samt företagskultur. Teorierna har legat till grund för vÄr analys samt resultat.Resultaten visar pÄ att olika tolkningar av den interna reklamfilmen har gjorts av de anstÀllda, men att den dominanta tolkningen var den mest framstÄende. Vidare har vi sett att ambition Àr ett vÀldigt brett begrepp som tolkas olika av de anstÀllda vilket gör det svÄrt att fÄ en helt koherent uppfattning av de över tusen anstÀllda.Vi har kommit fram till att vÄra valda teorier internkommunikation och företagskultur Àr starkt sammankopplade pÄ det vis att internkommunikationen pÄ nÄgot vis definierar företagets kultur.Undersökningen har Àven visat pÄ att det som behövs för att nÄ en ökad förstÄelse hos de anstÀllda Àr mer diskussion och information kring vad begreppet ambition stÄr för i företagets kontext samt vad man vill förmedla bÄde internt och externt till kunderna..

Denna uppsats behandlar Àmnet internkommunikation. Vi har valt att genomföra en undersökning om Polismyndigheten VÀrmlands internkommunikation dÄ de innehar ett stort ansvar att bevara trygghet och sÀkerhet i samhÀllet. Polismyndigheten har Àven stora krav pÄ sig idag gÀllande dialog och grad av kommunikation inom organisationen för att effektivisera det polisiÀra arbetet. Syftet med denna uppsats Àr att erhÄlla en insikt om den interna kommunikationens funktion och hur den gestaltas utifrÄn chefernas och de anstÀlldas perspektiv. I denna uppsats anvÀnder vi oss utav relevanta teorier inom organisationskommunikation, internkommunikation, organisationsidentitet, organisationskultur och kommunikationsmodeller.

Denna uppsats behandlar Àmnet internkommunikation. Vi har valt att genomföra en undersökning om Polismyndigheten VÀrmlands internkommunikation dÄ de innehar ett stort ansvar att bevara trygghet och sÀkerhet i samhÀllet. Polismyndigheten har Àven stora krav pÄ sig idag gÀllande dialog och grad av kommunikation inom organisationen för att effektivisera det polisiÀra arbetet. Syftet med denna uppsats Àr att erhÄlla en insikt om den interna kommunikationens funktion och hur den gestaltas utifrÄn chefernas och de anstÀlldas perspektiv. I denna uppsats anvÀnder vi oss utav relevanta teorier inom organisationskommunikation, internkommunikation, organisationsidentitet, organisationskultur och kommunikationsmodeller.

Denna uppsats behandlar Àmnet internkommunikation. Vi har valt att genomföra en undersökning om Polismyndigheten VÀrmlands internkommunikation dÄ de innehar ett stort ansvar att bevara trygghet och sÀkerhet i samhÀllet. Polismyndigheten har Àven stora krav pÄ sig idag gÀllande dialog och grad av kommunikation inom organisationen för att effektivisera det polisiÀra arbetet. Syftet med denna uppsats Àr att erhÄlla en insikt om den interna kommunikationens funktion och hur den gestaltas utifrÄn chefernas och de anstÀlldas perspektiv. I denna uppsats anvÀnder vi oss utav relevanta teorier inom organisationskommunikation, internkommunikation, organisationsidentitet, organisationskultur och kommunikationsmodeller.

Titel: Internkommunikation - en analys av effektiviteten av internkommunikationen pĂ„ Ängsdals förskola Författare: Johan Hansson och Erik Åkesson MĂ„l: MĂ„let med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att studera hur vĂ€l internkommunikationen mellan de anstĂ€llda och ledningen pĂ„ Ängsdals förskola fungerar vĂ€l. Om inte, vad Ă€r det som brister? Slutligen kommer ett antal förslag pĂ„ Ă„tgĂ€rder att presenteras. Metod: Vi har anvĂ€nt oss av bĂ„de en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen har legat till grund för den kvantitativa.

This thesis is a case study of the informal internal communication at a Swedish government agency called Swedac. The purpose of the study was to investigate how the employees perceive and use the informal internal communication, what communication media they utilize for it and how the informal internal communication correlates to certain aspects of the organizational structure. In order to achieve this, six qualitative interviews was carried out with employees in the organization. Since informal internal communication is not a well-defined concept I explained my view of the concept in the thesis. The results show that the informal internal communication is very important and fairly widespread at Swedac.

Problem: De informella processernas betydelse för internkommunikationen i en skolorganisation.  Syfte: FÄ en förstÄelse kring vilken betydelse informella processer har för internkommunikationen och hur de informella processerna flödar inom en skolorganisation.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 12 personer som framkommit ur ett strategiskt bekvÀmlighetsurval.Resultat: Huvuddrag frÄn resultatet bygger pÄ bristande internkommunikation, mÄnga subkulturer, dominerande informell kommunikation, en mÀngd kommunikationskanaler, otillrÀcklig socialisering samt icke nÄbara rektorer med skiftande ledarskap.Slutsats: Undersökningen utgÄr frÄn resonemanget att alla de informella processerna Àr lika viktiga i en organisation för att dess internkommunikation ska fungera. Vi konstaterar att detta inte stÀmmer helt och hÄllet, vÄr undersökning visar att det Àr kulturen som Àr den mest framtrÀdande processen för internkommunikationen. Det fastslÄs av subkulturernas starka roll, bristande socialisering samt att ledarskapet inte Àr anpassat till den nuvarande situationen..

Denna uppsats har som syfte att visa de maskuliniteter som representeras i Rekordmagasinets serier frÄn Är 1944. Rekordmagasinet var en sport- och Àventyrsserietidning som utgavs i Sverige mellan Ären 1942 och 1967. Tidningen var mycket populÀr under fyrtio och femtiotalen och den lÀstes framförallt av pojkar. Uppsatsens huvudsyfte Àr att visa de maskuliniteter som huvudpersonerna i serierna representerar. Gemensamma grunddrag för dessa maskuliniteter Àr mod, handlingskraft, beslutsamhet, förmÄga till sjÀlvbehÀrskning samt lojalitet. De hÀvdar sig mot andra karaktÀrer och bevisar de ovan nÀmnda egenskaperna genom vÄld, idrott och intelligens.

Vi har identifierat att forskningen gÀllande Facebook som intern kommunikationskanal Àr bristfÀllig. VÄr studie syftar dÀrför till att undersöka hur facebookgrupper anvÀnds som kommunikationskanal internt i organisationer och vilka förutsÀttningar sociala funktioner i intranÀt skapar. Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av kvalitativa metoder i form av en informantintervju, 10 samtalsintervjuer med ledare och medarbetare pÄ tvÄ organisationer och en innehÄllsanalys av material frÄn en sluten facebookgrupp. VÄra resultat tyder pÄ att det finns mÄnga aspekter att ta hÀnsyn till om internkommunikationen sker pÄ Facebook, dÀribland sÀkerhetsaspekten av informationen som publiceras samt grÀnsdragningen mellan den privata rollen och yrkesrollen. Bland vÄra slutsatser finner vi att samtliga respondenter anser att möjligheterna för dialog och delaktighet för samtliga medlemmar i en organisation ökar nÀr kommunikationen sker internt pÄ Facebook.

En massa mÀnniskor vet vad sociala medier kan göra, det Àr nu dags att börja arbeta. - Rick Mans, Social Media Lead CapgeminiSyftet med uppsatsen Àr att klargöra hur sociala media kan bidra till att effektivisera företags internkommunikation, genom att undersöka vilka problem som upplevs finnas i dagslÀget, vilka möjligheter sociala media erbjuder och om dessa möjligheter kan appliceras pÄ problemen för att förbÀttra internkommunikationen. Studien Àr baserad pÄ kvalitativ insamling av data genom sju djupintervjuer med experter inom omrÄdet. Under studien har problematik med internkommunikation tagits fram och stÀllts mot experters syn pÄ sociala medias egenskaper. Resultatet Àr att sociala media erbjuder bÄde positiv och negativ pÄverkan pÄ internkommunikationen.